2022

Kategorier
Separation av biogödsel bidrar till lägre klimatavtryck och övergödning

Separation av biogödsel bidrar till lägre klimatavtryck och övergödning

Inom projektet Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel, har en rad fallstudier gjorts på biogasanläggningen ”More biogas” utanför Kalmar. Projektet genomfördes av BalticWaters i nära samarbete med SLU och RISE och hade som mål att genom tekniska lösningar inom stallgödselhantering, bland annat genom biogödsel, minska jordbrukets läckage av näringsämnen till Östersjön. Projektet genomfördes mellan 2020-2025.

Lantbrukares erfarenheter av att investera i en biogasanläggning

Lantbrukares erfarenheter av att investera i en biogasanläggning

En ny intervjustudie visar att lantbrukare med en gårdsbaserad biogasanläggning är övervägande positiva till sin investering men att vägen dit ofta varit fylld av osäkerhet, stress och krånglig byråkrati.

Nedbrytning av bioplaster i biogasprocesser – en studie från SLU

Nedbrytning av bioplaster i biogasprocesser – en studie från SLU

Problemet med ofullständigt nedbrutna bioplaster aktualiserar behovet av forskning på hur väl plasterna bryts ner i biogasprocessen. En masteruppsats från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har undersökt hur tre bioplaster, PLA, PHBV och Mater-Bi, bryts ner i biogasprocesser vid mesofila (37°C) och termofila (52°C) temperaturer. Problemet med ofullständigt nedbrutna bioplaster aktualiserar behovet av forskning på hur väl plasterna bryts ner i biogasprocessen. En masteruppsats från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har undersökt hur tre bioplaster, PLA, PHBV och Mater-Bi, bryts ner i biogasprocesser vid mesofila (37°C) och termofila (52°C) temperaturer.

Mellangrödor som resurs för biogasproduktion

Mellangrödor som resurs för biogasproduktion

Mellangrödor kan spela en viktig roll i jordbruket genom att binda kol, minska kväveläckage och samtidigt fungera som en råvara för biogasproduktion. En studie från SLU visar att mellangrödor såsom oljerättika, vitsenap och bovete m.fl kan användas för att framställa biogas och biogödsel, särskilt när de skördas sent på hösten och rötas färska eller som ensilage.

Biogödsel på sura jordar

Biogödsel på sura jordar

Det är väl känt att intensiv odling med mineralgödsel leder till försurning av jorden vilket påverkar mikroberna (bakterier och svampar) i jorden. I en ny studie av Zahou et al (2024) har man jämfört den mikrobiska diversiteten i jordar med lågt pH som bara har fått mineralgödsel, biogödsel eller en kombination av de båda.

Ny tysk studie: Biogödsel ökar markens bördighet samt skörd av ekologisk höstvete

Ny tysk studie: Biogödsel ökar markens bördighet samt skörd av ekologisk höstvete

Biogödsel kan vara ett värdefullt tillskott inom ekologisk växtodling, särskilt för höstvete. En nyligen genomförd fyraårig studie på försöksfält i södra Tyskland visar på betydande positiva effekter på både avkastning och kvävebalans vid användning av biogödsel för höstvete.

Ogräsfrön dör genom biogasprocesser

Ogräsfrön dör genom biogasprocesser

Dör ogräsfrön genom biogasprocesser? Enligt en del internationella studier kan svaret på denna fråga vara ja. Hur fungerar det med svenska ogräs?

Ny doktorsavhandling undersöker hur tillförsel av biogödsel påverkar halten kväve i mark samt kväveupptag i ekologisk odlad höstvete

Ny doktorsavhandling undersöker hur tillförsel av biogödsel påverkar halten kväve i mark samt kväveupptag i ekologisk odlad höstvete

I en nyligen publicerad doktorsavhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kan man läsa om resultat kring tillförsel av biogödsel och hur det påverkar halten kväve i marken samt kväveupptag i ekologiskt odlad höstvete.

Kol i biogödsel har en positiv effekt på marklivet

Kol i biogödsel har en positiv effekt på marklivet

Biogödsel är en rik källa till växtnäringsämnen som utgör ett miljövänligt och klimatsmart alternativ till mineralgödsel. Leveransen av många näringsämnen från marken till växter underlättas av en hälsosam markbiota: det vill säga fritt levande mikroflora samt symbiotisk mikroflora, exempelvis arkeer, bakterier och svampar. Mikrofloran mineraliserar, löser upp och underlättar växternas upptag av näringsämnen medan markfaunan (till exempel protozoer, mikroarthropoder och daggmaskar) påverkar näringscirkulationsprocesserna genom att de äter och bryter ner organiskt material.

Lättnad i reglerna för spridning av rötrest med ABP i vall

Lättnad i reglerna för spridning av rötrest med ABP i vall

För några år sedan skärptes tillämpningen av reglerna för spridning av rötrest med ABP när regelverkets begrepp ”ätlig del av gröda” uppmärksammades och en tydligare tolkning togs fram av Jordbruksverket. Detta fick stora konsekvenser för möjligheterna att använda rötrest med ABP i ekologiska slåttervallar och användningen sjönk. Våren 2023 kom en ändring av tolkningen som åter gör det möjligt att, på ett effektivt sätt, använda rötrest med ABP i ekologisk vall.

Rötrest i hydroponisk odling

Rötrest i hydroponisk odling

Rötrest från biogas kan nyttjas på fler sätt än i traditionell växtodling. I en ny studie av Liang mfl (2023) har man använt rötresten som lösning i hydroponisk odling av sallad.

Antibiotika i rötrester

Antibiotika i rötrester

I en polsk nyligen publicerad studie har man undersökt mängden antibiotika och resistenta bakterier/gener i rötrester från tre olika polska biogasanläggningar. Att köra ett substrat genom en biogaskammare visade sig inte vara en effektiv metod för att bryta ner dessa bakterier och gener.

Föregående

Visar sida 1 av 3

Nästa