Madeleine, som forskar på biogaslösningar ur ett systemperspektiv, ser ett tydligt skifte i branschen.
- Tidigare var fokus nästan bara på biogasen – både från biogasanläggningar och från lantbruket. Alla känner inte till biogödsel som en möjlighet till inhemsk gödselproduktion. Men nu får biogödseln mer och mer uppmärksamhet och de strategiska perspektiven har poppat upp på sistone, säger Madeleine Larsson.
Högre växttillgänglighet och bättre markstruktur
En av de tydligaste nyttorna som forskningen pekar på är kväveeffekten.
- Även för lantbrukare som har djur, och därmed tillgång till organiska gödselmedel redan, så realiseras denna nytta då du får ett kväve med högre växttillgänglighet efter rötning. Om du inte har djur får du än fler nyttor av att använda biogödsel: du får uppbyggnad av markkol och kan bidra till cirkuleringen av näringsämnen i det större perspektivet, förklarar Madeleine Larsson.
Det finns också flera nyttor som behöver kartläggas mer för att kunna säkerställas. Flera lantbrukare vittnar till exempel om ökade skördar och bättre vattenhållande förmåga. Men här behövs fler långliggande studier.
Ett viktigt verktyg i omställningen
Sverige har stora möjligheter att återcirkulera näringsämnen via biogödsel. Klimatnyttan av att ersätta energikrävande mineralgödsel är stor. Och biogödselns roll för beredskap och försörjningstrygghet blir allt viktigare. Madeleine förklarar också att det finns potentialstudier som visar att nästa hela fosforbehovet nationellt teoretiskt skulle kunna täckas av biogödsel, och för kvävebehovet är motsvarande siffra 40-45 %.
- För att kunna utnyttja potentialen måste vi kunna flytta näringen dit den behövs. Då krävs förädling, exempelvis genom separering och koncentrering, säger Madeleine Larsson. Transportfrågan är central – vattnet i biogödseln kan fylla en bra funktion i många fall, men den kan också påverka spridningsmöjligheterna i fält då det i vissa lantbruk bidrar till markpackning.
En annan aspekt är förhållandet mellan kväve och fosfor. Genom separation av fast och flytande fas av biogödseln separerar man även delvis och fosfor och kväve, vilket kan underlätta för lantbrukare som är begränsade av fosforgivan för att kunna få tillräckligt med kväve från biogödsel, medan andra områden är fosforfattigare och efterfrågar andra kvaliteter.
- Man ska se det som att biogödsel är ett gödselmedel i en större portfölj. Man kan kombinera olika gödselmedel utifrån behov och behöver inte enbart jobba med biogödsel. Att inte vara beroende av prisfluktuationer på världsmarknaden är nog ett av de starkaste värdena för den enskilde lantbrukaren just nu, poängterar Madeleine.
- Kontaktytan mellan lantbrukare och biogasanläggning är jätteviktig för att kunna realisera biogödselns potential. Lantbrukarna bör vara lite på tårna och ha dialog med sin närmsta biogasanläggning om vilka behov man har, säger Madeleine Larsson.
Forskningens fokus framåt
På frågan om vilken forskning som behövs framåt svarar Madeleine att kväveläckage är ett av de stora områden där forskarna ser en stor potential i att förbättra tekniker för rötning, lagring och spridning av biogödsel för att minska läckagen och säkerställa hög gödslingsverkan.
- Ett annat spännande område är hur biogödselns kol egentligen fungerar i marken – vad som är stabilt kol och hur det påverkar bördighet och klimatnytta. Och ett nystartat projekt inom BSRC handlar bland annat om organiska föroreningar som exempelvis pyralider, och hur rötningsprocessen påverkas av dem – och kan hjälpa till att hantera dem.
Läs mer på Biogas Solutions Research Centers hemsida.