Nyheter

Inom projektet Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel, har en rad fallstudier gjorts på biogasanläggningen ”More biogas” utanför Kalmar. Projektet genomfördes av BalticWaters i nära samarbete med SLU och RISE och hade som mål att genom tekniska lösningar inom stallgödselhantering, bland annat genom biogödsel, minska jordbrukets läckage av näringsämnen till Östersjön. Projektet genomfördes mellan 2020-2025.

Mellangrödor kan spela en viktig roll i jordbruket genom att binda kol, minska kväveläckage och samtidigt fungera som en råvara för biogasproduktion. En studie från SLU visar att mellangrödor såsom oljerättika, vitsenap och bovete m.fl kan användas för att framställa biogas och biogödsel, särskilt när de skördas sent på hösten och rötas färska eller som ensilage.

Biogödsel kan vara ett värdefullt tillskott inom ekologisk växtodling, särskilt för höstvete. En nyligen genomförd fyraårig studie på försöksfält i södra Tyskland visar på betydande positiva effekter på både avkastning och kvävebalans vid användning av biogödsel för höstvete.

Dör ogräsfrön genom biogasprocesser? Enligt en del internationella studier kan svaret på denna fråga vara ja. Hur fungerar det med svenska ogräs?

I en nyligen publicerad doktorsavhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kan man läsa om resultat kring tillförsel av biogödsel och hur det påverkar halten kväve i marken samt kväveupptag i ekologiskt odlad höstvete.

Rötrest från biogas kan nyttjas på fler sätt än i traditionell växtodling. I en ny studie av Liang mfl (2023) har man använt rötresten som lösning i hydroponisk odling av sallad.

I en polsk nyligen publicerad studie har man undersökt mängden antibiotika och resistenta bakterier/gener i rötrester från tre olika polska biogasanläggningar. Att köra ett substrat genom en biogaskammare visade sig inte vara en effektiv metod för att bryta ner dessa bakterier och gener.

Vid biogasproduktion förs en betydande del av substratens kolinnehåll bort tillsammans med biogasen. Med en ökad tid i biogaskammaren utvinns mer kol i processen och mängden kol i rötresten minskar. I två danska undersökningar har man undersökt hur ökad tid i rötkammaren för substratet påverkar mängden stabiliserat kol i marken efter att rötresten har spridits i fält.

I dagens lantbruk är det vanligt att både biogödsel (när det finns att tillgå) och mineralgödsel används i samma gröda för att tillgodose grödans växtnäringsbehov. Men vad händer om man ställer dem mot varandra och ger hela växtnäringsbehovet med samma gödseltyp?

Att ogräs sprider sig med stallgödsel är ett känt fenomen. Sprider man enbart sin egen stallgödsel är risken att man för in nya ogräs på sin gård genom gödseln minimal så länge man inte köpt in halm/grovfoder utifrån.

Globalt används det väldigt mycket antibiotika och även pesticider i djurproduktionen. Antibiotika och pesticiderna passerar ofta djuren helt intakta och hamnar i gödseln. Utsätts dessa ämnen/föreningar för rötningsprocessen i en biogaskammare börjar kan vissa av dessa brytas ner.

Ett forskningsområde inom Biogas Research Center (BRC) i Linköping undersöker möjligheter att höja värdet på rötresten som kommer ut från biogasanläggningar.